Nöjd
Tack för de visa orden, träffade mig och fick mig att tänka efter. Jag struntar nog i att skriva brev, han har sitt liv där nu. Jag vet att han aldrig skulle skratta eller göra narr, snarare få dåligt samvete. Så varför kan jag inte skriva? Jag vet inte, kanske... Jag ska nog skriva ett brev och ha på datorn och om tillfälle kommer så skickar jag det.
Tack igen. Kramar!
Önskar det var jag som skrivit de där visdomsorden, men det var en annan Nina. Synd att du inte fick någon mailadress eller så, så du kunde tacka... Men jag håller med den andra Nina. Ett brev kan vara vettigt. Du behöver ju inte ens skicka det. Skriv det bara, och så kanske det känns bättre sen. Få ur sig allt, och sedan om du vill skicka det, så gör det. Vill du inte, spara det på datorn så får man se vad som händer...
