För ovanlighetens skull
Idag berättade jag för R att jag och CH ska åka till Helsingborg på tisdag för ett studiebesök som angår examensarbetet vi gör tillsammans. Då sa han att han tyckte jag umgicks väldigt mycket med "den där CH". Då svarade jag att han vet ju att jag och CH bara är kompisar men då svarade han: "Ja, men ändå..." Och såg lessen ut. Jag och CH åker ju tillsammans till skolan, och jobbar ofta tillsammans när det gäller skolgrejor (tillsammans med L också, såklart). Men jag har aldrig trott att R kände så. R har nämligen bara visat sig svartsjuk 2 gånger tidigare (exklusive idag) under vårt 4 ½ åriga förhållande. Han blir inte svartsjuk helt enkelt. Så förstå hur chockad jag blev när han sa något sådant. Dessutom har CH flickvän, vilket R vet också. De har träffats några gånger, och jag har inte haft en aning om att han tänkt så. Det känns lite elakt av mig att jag pratar mycket om CH hemma, men det är ju för att det är honom och L jag umgås mest med just nu och då är det svårt att undvika det. Jaja, det ordnar sig. Men jag visste inte riktigt hur jag skulle reagera eftersom jag är så ovan vid situationen.
Kommentarer:
Trackback