Ninas Funderingar

Igår när tåget började rulla in mot Göteborg kom den där bekanta pirriga känslan tillbaka som jag inte känt på länge. Så kändes det alltid när jag åkte och hälsade på R när vi gick på gymnasiet. Vi hade kanske inte setts på 3 veckor och det låg verkligen spänning i luften =) Jag som annars aldrig brukar bry mig så mycket om smink och sånt, tog alltid fram spegeln i Alingsås för att bättre på maken en sista gång =) Det är nästan så att man saknar den där känslan ibland. Visst var det jobbigt att vara ifrån varandra länge, men det var det värt för de 30 minutrarna av pirrighet och det underbara ögonblicket när man gick av tåget och möttes med en kram och en puss. Många gånger under denna tid var jag väldigt lessen och trodde ibland inte att vi skulle klara det. Men en sak som han brukade säga fick mig att kämpa vidare: Klarar vi det här, så klarar vi allt, älskling! Det fick mig att kämpa vidare för jag visste att jag ville klarade det så att vi sedan kunde klara allt tillsammans!