Min morfar del 2
Under påsken kom mamma in på ämnet morfar och kriget. Jag trodde att jag hade hört de flesta historier, men jag har insett nu att jag hört långt ifrån allt som finns att berätta.
Något som var nytt för mig var att min morfar varit fångvaktare när han var 17 år gammal. Han var bara tonåring när han vaktade ryska krigsfångar. Ganska snabbt började han tycka synd om fångarna, speciellt en av dem. Denne fånge hade fru och barn hemma i Ryssland. Så min morfar började ge honom halva sin lunch varje dag. Det var vanligt att fångarna fick mat insmugglat men oftast handlade det om att vakterna tittade bort när kvinnor från staden kom med mat till dem, inte att soldaterna själv gav dem mat. Det min mamma sa sedan både chockade mig lite, och gjorde mig oerhört stolt. En dag gjorde morfar något som han kunde blivit dödad för. Han gav den ryske fången en chans att överleva. Ingen av oss vet om fången faktiskt klarade sig, men jag hoppas i själ och hjärta att han gjorde det. Att han återförenades med sin familj och att han mindes min morfar som den som räddade hans liv.
Något som var nytt för mig var att min morfar varit fångvaktare när han var 17 år gammal. Han var bara tonåring när han vaktade ryska krigsfångar. Ganska snabbt började han tycka synd om fångarna, speciellt en av dem. Denne fånge hade fru och barn hemma i Ryssland. Så min morfar började ge honom halva sin lunch varje dag. Det var vanligt att fångarna fick mat insmugglat men oftast handlade det om att vakterna tittade bort när kvinnor från staden kom med mat till dem, inte att soldaterna själv gav dem mat. Det min mamma sa sedan både chockade mig lite, och gjorde mig oerhört stolt. En dag gjorde morfar något som han kunde blivit dödad för. Han gav den ryske fången en chans att överleva. Ingen av oss vet om fången faktiskt klarade sig, men jag hoppas i själ och hjärta att han gjorde det. Att han återförenades med sin familj och att han mindes min morfar som den som räddade hans liv.
Kommentarer:
Trackback