Ninas Funderingar

Som ni märkt har bloggen gått på sparlåga i ganska många månader nu. Har inte haft inspiration eller lust att blogga. Ibland har det kommit över mig och jag har skrivit av mig lite grann, men det har varit alldeles för sällan. Istället för att ha bloggen som en rolig grej har det blivit något som hängt över mina axlar, därför är det dags att säga adjö! Efter nästan 3 ½ år som bloggare är det inte roligt längre och då ska man inte göra det heller. Kommer självklart fortsätta läsa alla underbara bloggar som jag alltid läst och fortsätta kommentera! Och allting här kommer ligga kvar, för min egen skull så jag kan gå tillbaka och läsa när jag känner för det. Tack till er som läst och kommenterat! Jag har haft jättekul med detta!

PUSS och hejdå!

Vi är glada över att vår närmsta ICA-butik blivit Maxi med Självscanning. Det är alltid skönast att handla så tycker jag. Men jag börjar tvivla. Vi har handlat där 5 ggr och fått avstämning 4 av dessa. Men man får ju i alla fall en chokladkaka för besväret =)

Ännu en helg snart förbi... Tiden går sjukt snabbt just nu. Ett år när jag var liten tyckte jag var hur långt som helst, nu går ett år förbi i rasande fart.

Jaja, till det jag skulle skriva om idag. Gårdagens överraskning blev riktigt lyckad! Jag och mamma hade diskuterat om vi kunde överraska pappa på nåt vis till fars dag. Eftersom vi inte kunde få någon kattvakt plus att R lovat att skjutsa sin mamma till Landvetter igår morse kom vi fram till att vi skulle mötas halvvägs. Vi bokade hotell i Jönköping och mamma lurade i pappa att de var där pga hennes jobb. De åkte redan på fredagen och hade en skön kväll tillsammans. Dagen efter, runt lunch, var jag och R framme och mamma sa till pappa att de skulle gå och hälsa på hennes jobbarkompis med hennes man, som bodde på samma våning som dem. De knackar på dörren och jag öppnar. Sen blev allt väldigt skumt. Min pappa kollar på mig och säger Hej hej, men verkar inte ens känna igen mig. Jag svarar och ler emot honom. Ytterligare några sekunder går innan han kopplar att det verkligen var jag och R som stod där. Han blev såklart jätteglad, men det kom nog som en riktig chock. Han fattade inte i efterhand hur han kunnat gå på mamma konstiga historier, men vi är ju glada att han gjorde det. Annars hade vi inte fått det ansiktsuttrycket som vi fick när jag öppnade dörren. Sen hade vi en jättetrevlig helg med shopping, middag och gott att dricka. Idag kunde vi sova ut då hotellet hade något som hette Snooze på söndagar. Frukosten var framdukad till 13.00 och du kunde checka ut fram till 18.00. Skönt att ta sin tid och äta i lugn och ro. Vi var självklart förbi Rs pappa en sväng också och gratulerade honom.