Helgens hjälte
Oj, jag vet inte riktigt hur jag ska börja... Igår hade vi lite otur, tur och lite annat =) Dagen startades klockan 05.00 med dusch, föna & platta håret. Inget smink eller något, det skulle på senare. Ingen frukost heller. Allt gick enligt tidsplanen tills Zorro började tokäta av all mat vi ställde fram och när han sedan snurrade runt i sängen som R skulle bädda resulterade detta i att ha spydde på matten i sovrummet innan vi skulle gå hemifrån. Vi blev lite försenade, men vi var startklara i bilen bara ca 10 min efter utsatt tid. (06.40)
Vi åkte iväg, men nu började de stora problemen. Efter ca 25-30 min säger R till mig att vi måste stanna. Motorn var tokvarm. När vi stannar väller det ut vit rök/ånga (vad det nu var) ur motorn och det är helt klart att vi inte kommer kunna åka någonstans på ett tag. Vi ringer ägaren till bilen, K (en vän till Rs andra syster med familj). Han har aldrig råkat ut för något sådant med den bilen och efter ett tag säger han att han ska komma ut och hjälpa oss. R kollar på bilen framifrån och ser att det är en stor pöl under bilen och att det praktiskt taget rinner vatten från bilen. I den stunden inser jag att vi inte kommer komma en meter till i den bilen. Jag ringer runt och försöker kolla upp tågtider, eller fixa en plats i nån annas bil så i alla fall Rs mamma kommer till bröllopet. Efter ca 40 min kommer K och säger bara till oss att packa över alla grejor i den bilen han kommer i. Han lånade ut ännu en bil till oss för att vi verkligen skulle komma fram, och själv stannade han med sin andra bil och försökte köra hem den. Efteråt fick vi reda på att det tagit honom 2 ½ timme att ta sig hem. Han var verkligen helgens hjälte. Utan honom hade det nog inte blivit ett bröllop. Tur att det finns människor som K.
Vi åkte iväg, men nu började de stora problemen. Efter ca 25-30 min säger R till mig att vi måste stanna. Motorn var tokvarm. När vi stannar väller det ut vit rök/ånga (vad det nu var) ur motorn och det är helt klart att vi inte kommer kunna åka någonstans på ett tag. Vi ringer ägaren till bilen, K (en vän till Rs andra syster med familj). Han har aldrig råkat ut för något sådant med den bilen och efter ett tag säger han att han ska komma ut och hjälpa oss. R kollar på bilen framifrån och ser att det är en stor pöl under bilen och att det praktiskt taget rinner vatten från bilen. I den stunden inser jag att vi inte kommer komma en meter till i den bilen. Jag ringer runt och försöker kolla upp tågtider, eller fixa en plats i nån annas bil så i alla fall Rs mamma kommer till bröllopet. Efter ca 40 min kommer K och säger bara till oss att packa över alla grejor i den bilen han kommer i. Han lånade ut ännu en bil till oss för att vi verkligen skulle komma fram, och själv stannade han med sin andra bil och försökte köra hem den. Efteråt fick vi reda på att det tagit honom 2 ½ timme att ta sig hem. Han var verkligen helgens hjälte. Utan honom hade det nog inte blivit ett bröllop. Tur att det finns människor som K.
Kommentarer:
Trackback
