Min förvirrade karl
Idag skulle R och jag storhandla och skulle mötas vid affären när han slutat skolan (man måste åka buss 10 min för att komma till närmaste ICA, i vårt område har vi bara skräp-Willys). Han slutade sent och jag var tvungen att åka till centrum tidigare för att hinna till biblioteket innan det stängde. I alla fall så fick jag vänta ca 1 timme på honom, och det visste jag att jag skulle bli tvungen till så jag gick i affärer och provade kläder... Ca 20 min innan utsatt tid ringde jag honom för att kolla att han snart var framme (tar ca 45 min från hans skola till affären) och att jag kunde gå in och börja handla så kunde han hjälpa mig och bära sen... När jag ringer säger han att han precis ska åka från skolan. Va?, blev mitt svar. Du ska ju vara här om 20 minuter. Hans svar blir Är klockan så mycket??!! Åhh, helvete, jag trodde inte ens klockan var fyra än (Då var klockan tjugo i fem...). Detta är ännu ett exempel på hur förvirrad min karl är... Det slutade med att jag fick gå och handla allt själv och släpa hem allting på bussen själv... Efter att ha väntat på karln i nästan 1 timme helt i onödan. Att jag inte blev surare än jag blev förvåna t.o.m. mig själv...
Kommentarer:
Trackback