Ninas Funderingar

Oj, va tungt jag sovit i natt. Denna vecka har definitivt tagit på krafterna. Har inte gjort något annat än vad jag brukar göra, men den har varit tuff psykiskt. I torsdags kväll pratade jag med mamma en lång stund på kvällen och hon berättade om hur natten varit. Det var tufft att höra, men det var ändå skönt att veta hur han haft det fram till slutet. Nu får man rikta in sig på begravningen som är om drygt 2 veckor. R följer med mig och det behöver jag. Det kommer bli en väldigt känslosam begravning. Antagligen kommer det komma ganska många som inte tillhör den närmaste familjen. Morfar (och mormor, såklart) hade väldigt många vänner där de bor och morfar var en sån person som alla tyckte om, och som man lätt tog till sig. Så vi hoppas att alla får plats, för det är tydligen inte så stort där begravning äger rum.