Ingen röst

Snacka om konstiga väderomslag. Imorse slog jag upp de stora bruna för att se vitt och snö, snö, snö. Jag blev ledsen och gråtfärdig på en gång. Vi fick skotta fram bilen och blev därför sena såklart. På väg hem var det 11 plusgrader och strålande sol. Inte en snöflinga låg kvar på marken, och när vi ändå grejade lite med bilen (bytte torkarblad bl.a.) blev man nästan sugen på att slänga på sommardäcken, eller för att säga sanningen; sugen på att R skulle slänga på sommardäcken. Jag kan också, men det är så svårt med bultarna, de sitter ju som berg ibland.

För övrigt har jag hostat bort min röst. Det har gått knackigt att prata och det har varit lite kämpigt idag. Men det har gått. Nu är det sämre, vi får se hur det blir imorn. I värsta fall får jag slå faxar istället, men jag tror inte det ska vara någon fara... Jag har min underbara cocilliana i kylskåpet, thank God!

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits